Allt
Här kommer det, inlägget jag skulle skriva!
Enda sen jag var liten har jag varit överviktig, nu börjar jag inse att det ar för att jag tröståt varenda gång jag vart ledsen, och varje gång jag hälsade på pappa fick jag en choklad kaka, och även förut innan jag tog tag i det här åt jag choklad när jag var ledsen. Jag tröståt, jag åt för att fira, jag åt när jag var allt faktiskt..
Nu fattar jag inte hur jag inte kunde se vad som höll på att hända. Jag lät det gå så sjukt långt. Sen gick jag ner massa precis när jag träffade Johan, men sen vet alla att man går upp lite i vikt när man precis träffats, och vill ha mysiga hemma kvällar med film och godis och sånt. Det vart mycket skräpmat och chips och dipp och COLA! och jag blir äcklad nu när jag tänker på det. Cola är som att dricka socker bara, usch och fy! Sen gick jag även upp i vikt av mina p-piller, typ sisodär 10 kilo +
Jag kom alltid med bortförklaringar, typ men på Måndag ska jag börja! Eller den här lilla godisbiten gör ju ingenting, jag ska ju endå börja träna på måndag ( a joo tjena ) Sen åt jag skit mkt varenda helg för att jag skulle ju börja träna, fast inte just idag.. Dagarna bara gick och jag blev större och större och tyngre och tyngre. Självförtroendet var i botten och jag klarade inte ens att kolla mig i spegeln utan att bli äcklad. Jag var i en ond cirkel och hade inte orken eller viljan att ta mig ut, jag kom lixom aldrig till skott, för kände mig så ful och skyllde på pengar för att inte börja träna, sen trodde jag att det skulle vara pinsamt att träna när man var så pass stor som jag var, men det var helt tvärtom! Det är faktiskt inte bara jag som har övervikt, och man går ju till ett gym för att göra någonting åt det? Man borde vara stolt! Och det kan jag säga att jag verkligen är, jag träna just nu 4 dagar i veckan ungefär men skulle vilja mer, men det är lite väl, för är rädd att jag kanske börja tröttna om jag tränar varje dag lixom.
Visst även nångång ibland nu kanske det blir nått gott men det är inte i närheten av vad det var förut.. Jag orkar inte äta ens hälften av vad jag kunde trycka i mig för bara några månader sen.
Sen gick jag ner 12 kilo på 2 veckor och det var en riktigt bra start för mig, det gav mig verkligen motivationen att fortsätta. Alla kläder är för stora istället för att stitta tight och det känns så sjukt underbart!
Jag KAN, jag VILL, jag SKA!
Som ett delmål har jag som sagt att jag ska gå ner 10 kilo till innan oktober är slut, och det ska jag faan hålla! För så är det bara och så ska det bli.
Här är en bild på mig från Augusti!
Ska ta en bild på hur jag ser ut nu så det går att jämföra med det är skillnad!
Nej nu ska jag sova för börjar jobba imorgon 07.45 16.00
Sen blire spinning =)
Godnatt <3
Enda sen jag var liten har jag varit överviktig, nu börjar jag inse att det ar för att jag tröståt varenda gång jag vart ledsen, och varje gång jag hälsade på pappa fick jag en choklad kaka, och även förut innan jag tog tag i det här åt jag choklad när jag var ledsen. Jag tröståt, jag åt för att fira, jag åt när jag var allt faktiskt..
Nu fattar jag inte hur jag inte kunde se vad som höll på att hända. Jag lät det gå så sjukt långt. Sen gick jag ner massa precis när jag träffade Johan, men sen vet alla att man går upp lite i vikt när man precis träffats, och vill ha mysiga hemma kvällar med film och godis och sånt. Det vart mycket skräpmat och chips och dipp och COLA! och jag blir äcklad nu när jag tänker på det. Cola är som att dricka socker bara, usch och fy! Sen gick jag även upp i vikt av mina p-piller, typ sisodär 10 kilo +
Jag kom alltid med bortförklaringar, typ men på Måndag ska jag börja! Eller den här lilla godisbiten gör ju ingenting, jag ska ju endå börja träna på måndag ( a joo tjena ) Sen åt jag skit mkt varenda helg för att jag skulle ju börja träna, fast inte just idag.. Dagarna bara gick och jag blev större och större och tyngre och tyngre. Självförtroendet var i botten och jag klarade inte ens att kolla mig i spegeln utan att bli äcklad. Jag var i en ond cirkel och hade inte orken eller viljan att ta mig ut, jag kom lixom aldrig till skott, för kände mig så ful och skyllde på pengar för att inte börja träna, sen trodde jag att det skulle vara pinsamt att träna när man var så pass stor som jag var, men det var helt tvärtom! Det är faktiskt inte bara jag som har övervikt, och man går ju till ett gym för att göra någonting åt det? Man borde vara stolt! Och det kan jag säga att jag verkligen är, jag träna just nu 4 dagar i veckan ungefär men skulle vilja mer, men det är lite väl, för är rädd att jag kanske börja tröttna om jag tränar varje dag lixom.
Visst även nångång ibland nu kanske det blir nått gott men det är inte i närheten av vad det var förut.. Jag orkar inte äta ens hälften av vad jag kunde trycka i mig för bara några månader sen.
Sen gick jag ner 12 kilo på 2 veckor och det var en riktigt bra start för mig, det gav mig verkligen motivationen att fortsätta. Alla kläder är för stora istället för att stitta tight och det känns så sjukt underbart!
Jag KAN, jag VILL, jag SKA!
Som ett delmål har jag som sagt att jag ska gå ner 10 kilo till innan oktober är slut, och det ska jag faan hålla! För så är det bara och så ska det bli.
Här är en bild på mig från Augusti!
Ska ta en bild på hur jag ser ut nu så det går att jämföra med det är skillnad!
Nej nu ska jag sova för börjar jobba imorgon 07.45 16.00
Sen blire spinning =)
Godnatt <3
Kommentarer
Trackback